Kolmården fokuserar allt mer på hotade arter och kommer på sikt att stänga delfinariet

I en situation där den biologiska mångfalden hotas världen över har vi på Kolmården fattat ett strategiskt beslut om att fokusera allt mer på att bevara hotade djurarter. Som ett led i det arbetet kommer vi därför på sikt att stänga delfinariet. Detta beslut fattades under 2021 och vi har sedan dess arbetat intensivt tillsammans med artkoordinatorerna på branschorganisationen EAZA (European Association of Zoos and Aquaria) och delfinanläggningar över hela världen för att hitta nya hem till delfinerna.

Att avveckla delfinariet visste vi kunde ta lång tid, då vår högsta prioritet är att säkerställa att delfinerna får det bra. Under tiden håller delfinariet öppet som vanligt.

Frågor och svar

Vi förstår att det här beslutet kan väcka både känslor, funderingar och en hel del frågor. Vi har därför samlat de vanligaste frågorna och svaren här nedan. Vi uppdaterar texten i takt med att vi har mer information.

Varför ska ni stänga Delfinariet?

Vi lever i en värld där den biologiska mångfalden hotas. Under de senaste 50 åren har antalet vilda ryggradsdjur minskat med 68 % och forskarna anser att vi nu kan stå inför ett sjätte massutdöende. Av denna anledning har vi på Kolmården beslutat att fokusera alltmer på att bevara hotade djurarter. Som ett led i detta arbete kommer vi därför på sikt att stänga vårt delfinarium.

Som djurpark är vår främsta uppgift utbildning, forskning och bevarande – där bevarandearbetet är viktigare än någonsin. De senaste åren har vi avslutat djurhållning av flera ohotade djurarter som vildsvin, kronhjort, axixhjort och gråsäl, för att i stället fokusera på att ta emot hotade djurarter som exempelvis damagasell, asiatisk klolös utter och nilvattenbock.

Delfinerna betyder mycket för Kolmården och att avsluta delfinhållningen har inte varit ett lätt beslut att fatta. Men i en situation där bevarandearbetet blir allt viktigare, och flasknosdelfin inte längre är en hotad art, är vi övertygade om att beslutet är rätt.

Vi har påbörjat det viktiga arbetet med att hitta nya hem åt delfinerna, något som kan komma att ta flera år då vår högsta prioritet är att säkerställa att delfinerna får det bra. I dagsläget finns inga beslut om vart de ska flyttas utan vi tittar på och utvärderar flera olika möjligheter. Vi är väldigt måna om att hitta bra hem till delfinerna och därför har vi ingen brådska i det arbetet.

Till dess kommer våra delfinskötare och veterinärer fortsatt att ge delfinerna den goda omsorg och vård som de får idag. Och till dess kommer våra gäster också fortsatt kunna besöka delfinariet och föreställningarna HOPE och En dag i delfinariet.

Hur kommer det sig att ni fattade det här beslutet?

2018 kom en alarmerande rapport från WWF. Bland annat visade den att populationen av vilda ryggradsdjur har minskat med 68 % sedan 1970 och forskarna anser att vi nu kan stå inför ett sjätte massutdöende.

Därför fattade vi 2018 ett strategiskt beslut om att successivt ställa om vår verksamhet till att kunna ta emot fler hotade arter. Sedan vi inledde den här omställningen har vi slutat att hålla ett flertal djurarter som inte är under hot i det vilda bland annat kronhjort, alpacka, vildsvin, knubbsäl och axishjort. Att vi på sikt kommer att stänga delfinariet är ett led i vårt omställningsarbete där vi ska fokusera allt mer på hotade arter.

Är delfiner inte hotade?
Nej, flasknosdelfinen är inte en hotad art.

Vart kan delfinerna komma att flytta?

Vi tittar på flera olika möjligheter och våra delfinskötare är delaktiga i hela processen, eftersom de känner våra delfiner allra bäst. Vi är beredda på att det här kan komma att ta tid och vi är väldigt måna om att delfinerna kommer till bra hem. Det finns inga beslut om vart delfinerna ska flyttas ännu.

Hur förbereder ni delfinerna inför flytten?

Inför en flytt, oavsett art, krävs en hel del planering, förberedelser och träning. En transportträning innebär att man med hjälp av positiv förstärkning tar små steg till att acklimatisera djuren till en så lik flyttmiljö som möjligt.

Under transporten kommer delfinerna ligga i något som liknar en hängmatta i en öppen låda. I delfinariet har vi, i en av bassängerna, ett golv som går att lyfta. På så sätt kan man träna delfinerna att komma upp ur vattnet. Hängmattan introducerar vi genom att först låta delfinerna känna vid den och materialet mot kroppen. När de är bekväma med det fortsätter vi arbetet, med försiktighet och tålamod, att successivt lyfta delfinerna i hängmattan för att vänja dem vid den känsla de kommer att uppleva under flytten. Eftersom delfiner är däggdjur och andas luft, är det också viktigt att tänka på deras andningsbehov under transporten där de kommer att hela tiden fuktas med hjälp av blöta svampar.

Transportträningen är en tidskrävande och noga planerad process som syftar till att minimera stress och risker för delfinerna under flytten. Det är en viktig del av att säkerställa deras välbefinnande och trygghet.

Kan delfinerna släppas ut i havet?

Delfiner som är födda i eller uppvuxna i djurpark får man inte bara släppa ut fritt i havet. De klarar inte ett liv i det vilda, då de bland annat aldrig behövt jaga eller lärt sig att undvika hot i det vilda.

Hur kommer det sig att ni har delfiner på Kolmården?

Kolmården öppnade 1965 och vi har haft delfiner ända sedan 1969. Då såg djurparkernas roll annorlunda ut och i takt med att samhället förändrats, förändras även vi. Som modern djurpark är vårt främsta idag uppdrag utbildning, forskning och bevarande.

Genom våra föreställningar och visningar har vi genom åren kunnat utbilda barn och vuxna om djur och natur och hoten mot den biologiska mångfalden. Vi tror att kunskap och engagemang är nyckeln till att skapa en hållbar värld med balans mellan människa, djur och natur.

Vi har också kunnat bidra till viktig forskning genom åren. Varje år fastnar exempelvis många delfiner i fiskenät runt om i världen. Kolmården har varit aktiva i olika forskningsprojekt och hjälpt till att utveckla så kallade pingers, signaler som varnar delfinerna och håller dem borta från näten.

Delfinerna har betytt mycket för både Kolmården och våra besökare genom åren, men i en situation där bevarandearbetet blir allt viktigare ska vi fokusera allt mer på att bevara hotade djurarter.

Vad vill ni säga till alla gäster som kommer sakna delfinerna?

i förstår att man kommer att sakna delfinerna, det kommer vi också att göra. Men vi tror också att det finns en stor förståelse för att vi måste göra mer för hotade djurarter. Till dess att vi hittat nya hem till delfinerna, något som kan komma att ta flera år, kan våra gäster besöka delfinariet och förställningarna HOPE och En dag i delfinariet som vanligt.

Kolmårdens bevarandearbete

Betyder det här att ni bara kommer ha hotade arter i parken?

Kolmården har utöver sitt bevarandearbete i uppdrag att utföra forskning och även utbilda sina besökare. Därför kommer det fortsatt att även finnas djurarter som inte har en hotstatus i det vilda och hoten mot olika arter kan också förändras över tid p.g.a. ex naturkatastrofer, krig, bränder, skogsskövling m.m. Vi ser successivt över vilka djur vi håller och vilka behov som finns, där målet är att vi ska kunna göra mer för fler hotade arter.

Vilka fler ohotade arter har ni hittills tagit bort?

Att avsluta djurhållning av en viss art är något som oftast sker över tid, beroende på om djuren ska leva kvar i parken tills de blir gamla eller om de ska flyttas. Sedan 2018 har vi avslutat eller inlett avslutandet av hållningen av de ohotade arterna kronhjort, alpacka, varg, brunbjörn, vildsvin, gråsäl, knubbsäl och axishjort. Nu inleds även avslutandet av hållningen av delfin.

Kommer ni att avsluta fler arter i framtiden?

I dagsläget finns inga planer på att avsluta hållningen av ytterligare en art, men det här är ett långsiktigt arbete och hoten mot olika arter kan också förändras över tid. Därför ser vi successivt över vilka djur vi håller och vilka behov som finns.

Vilka nya hotade arter tas in?

Några exempel på nya hotade arter som vi tagit in sedan 2020 är bongoantilop, asiatisk klolös utter och damagasell. Vi tittar löpande på andra hotade arter att ta in i framtiden, men vilka djur som är eller kommer att bli hotade är inte en enkel fråga. Att märka och räkna hur många djur som finns av en specifik art är både komplicerat och kostsamt. Stiftelsen Kolmården Foundation finansierar delvis eller helt flera sådana projekt, bland annat för Mexikansk Soldatara och Grevyzebra.

Hoten mot olika arter kan förändras över tid p.g.a. exempelvis naturkatastrofer, krig, bränder, skogsskövling – och därför är det ett ständigt pågående och långsiktigt arbete. I samarbete med olika bevarandeprojekt ser vi successivt över vilka djur vi håller, vilka behov som finns och vilka möjligheter vi har att hjälpa till.

Hur jobbar Kolmården med bevarandearbetet?

Kunskapen om djur och natur minskar för varje generation och människan är just nu det största hotet mot jordens alla arter p.g.a. bland annat miljöförstöring, krig, tjuvskytte och skövling. Därför är djurparker och dess bevarandearbetet viktigare än någonsin. Bevarandearbetet är ett långsiktigt och komplicerat arbete, men kan grovt delas upp i tre områden:

• att hålla arten livskraftig, både i det vilda och i djurparker världen över där arterna fungerar som en back-up.
• beskyddande och återställande av djurens naturliga levnadsmiljöer.
• återintroduktion av hotade arter till naturen.

Inom ramen för Kolmårdens bevarandearbete håller vi både hotade djurarter i parken, stödjer bevarandeprojekt i det vilda och när tillfälle ges är vi också delaktiga i återintroduktionsprojekt. Några arter har överlevt enbart tack vare att de finns kvar pådjurparker, exempelvis visent och davidshjort.

Följande arter finns på Kolmården som har hotstatus eller är nära hotade:

Addaxantilop, Amurtiger, Asiatisk klolös utter, Asiatisk elefant, Davidshjort, Damagasell, Dhole, Gorilla, Giraff, Grevyzebra, Kulan, Lejon, Lechwevattenbock, Mara, Marknäshornsfågel, Nandu, Nilvattenbock, Noshörning, Röd panda, Schimpans, Skogshund, Snöleopard, Soldatara, Takin, Tapir, Visent, Slagfalk, Lodjur, Järv och Vithandad gibbonapa.

Följande bevarandeprojekt stödjer vi i det vilda:

• Altyn Dala Conservation Initiativ - Ett projekt för att återintroducera kulan (asiatisk vildåsna) i deras ursprungliga livsmiljö i Kazakstan. Här arbetar vi för att få möjlighet att släppa ut våra egna djur där en genetisk kartläggning av dessa pågår just nu.
• Wild Camel Protection Foundation - Projektet syftar till att utbilda medarbetare på ett avelscenter för hotade vilda kameler i Zakhyn Us, Mongoliet.
• Giraffe Conservation Foundation - Utbildningsprojekt för skolbarn i Kenya kring nätgirafferna och vikten av att skydda deras ekosystem.
• WildCare Institute - Ett projekt för att stötta lokala markägare inom en fredad skogskorridor i Argentina. Området skyddas från skogsskövling samtidigt som markägarna får hjälp att bruka skogen på ett hållbart sätt. Genom att freda skogen binds koldioxid och levnadsutrymme för skogshund och andra arter fredas.
• Estaciуn Experimental de Zonas Aridas - Övervakar och skyddar damagaseller i ett reservat i Marocko.
• Sahara Conservation Fund - Ger stöd till uppfödning och utplacering av den hotade nordafrikanska strutsen i Niger.
• Projektet Panthera - Ett projekt som jobbar för att bättre kunna bevaka och skydda ett område för lejon i Senegal.
• The Lowland Tapir Conservation Initiative - Skyddar tapirer och deras habitat i Brasilien som bland annat är hårt utsatta av skogsbränder.
• COVIDEC A.C - Ett forskningsprojekt för att kartlägga soldatarornas antal,

häckningsplatser och födotillgång i Mexiko.

• Red Panda Network – skyddar och bevarar den röda pandan och dess habitat i Nepal. Här sponsrar Kolmården med lön till en kvinnlig skogsvakt som dels arbetar med att bevaka skogen där pandorna lever, dels utbildar lokalbefolkningen kring vikten av biologisk mångfald.
• Snow Leopard Trust – skyddar och bevarar snöleoparderna i Mongoliet. Här arbetar vi tillsammans med SLU i att sponsra projekt som märker och bevakar snöleoparder samt deras bytesdjur.
• Marwell Wildlife – skyddar och bevarar grevyzebrorna i Kenya.
• Project Ngulia – skyddar och bevarar spetsnoshörningarna i Kenya. Ett samarbete tillsammans med Linköpings Universitet där vi provar ut sändare på djur i Kolmården som sedan används på vilda noshörningar.
• Wildlife Conservation Society Nigeria – skyddar och bevarar Cross river-gorillan samt Nigeria-Kamerun-schimpanser i Nigeria.
• Mabula Project – skyddar och bevarar marknäshornsfågeln i Sydafrika. Här bekostar Kolmården tillverkningen av konstgjorda bohålor som placeras i det vilda för att möjliggöra häckning.
• Phoenix Found – skyddar och bevarar amurtigrar i Ryssland. (Projektet är pausat med anledning av restriktioner mot Ryssland)

Återintroduktionsprojekt

Eftersom ett av de största hoten mot djuren i det vilda handlar om förlust av deras naturliga levnadsmiljöer, är det mycket som ska till innan man kan återintroducera djur i det vilda. Men lyckligtvis får vi ibland möjlighet till det redan idag. Kolmården har varit med om att återinföra bland annat addaxantiloper i Marocko och Tunisien, visenter i Rumänien samt berguvar och myskoxar i Sverige. Senast 2021 var Kolmården delaktiga i ett projekt för att återintroducera visenten i det vilda, då vår visenttjur Knock släpptes ut i Azerbajdzjan i samarbete med WWF. Allt detta sker inom ramen för bevarandeprojekt för respektive art. Just nu är Kolmården involverade i ett kommande projekt där vi hoppas få möjligheten att släppa ut kulaner (asiatisk vildåsna).