Harrisvråk

En hona kan ha flera hanar

Harrisvråkar ses ofta i grupp, i flera olika slags formationer. Ibland är det ett par och deras halvvuxna ungar, och ibland ses de i grupper med ungdjur som inte har någon familj ännu. En hona kan också ha flera hanar.

Harrisvråken kan springa ikapp sitt byte

Harrisvråkar samarbetar när de jagar och kan förfölja, ligga i bakhåll för, eller trötta ut bytesdjur. De jagar många djur som finns på marken såsom ormar, ödlor och små däggdjur. De kan också jaga andra fåglar. Med sina långa ben kan harrisvråken också springa i fatt sitt byte på marken!

Unga harrisvråkar hjälper föräldrarna att samla mat

Honan lägger två-fyra ägg och kan föda flera kullar per år. Äggen ruvas i ungefär 35 dagar och när ungarna är cirka 40 dagar gamla börjar de kunna flyga. Men de stannar ändå nära boet i tre till fyra månader.

De unga fåglarna kan också stanna tillsammans med sin familj i flera år efter födseln. Det händer också att unga harrisvråkar hjälper sina föräldrar att samla mat till nästa kull ungar.

I naturen lever harrisvråken främst i Syd- och Centralamerika.

Flera problem i kontakt med människor

I kontakt med människor så stöter harrisvråken ändå på flera problem. De samlas nämligen gärna i stora grupper på elektriska transformatorer. Där kommer de tyvärr ibland i kontakt med ström och dör.

Att människor breder ut sig med sitt jordbruk och bygger stora städer hotar också harrisvråken. Den är dock ganska populär hos jordbrukare då den fångar många små gnagare som annars förstör grödorna som odlas.