Gnu

Gnuerna bor i olika områden olika delar av året. När det är regnperiod lever de på trädsavannen tillsammans med andra djur, exempelvis zebror.

När torrperioden startar, rör sig gnuerna istället till betesmarker vid sjöar och floder. Där har det varit översvämning under regntiden och nu finns det gott om mat.

En nyfödd gnu kan springa efter fem minuter

När gnukalven föds kan den resa sig redan efter fem minuter och springa iväg tillsammans med sin mamma. Det finns dock många faror på savannen för en nyfödd gnu. Lejon, hyenor och andra rovdjur dödar många unga gnuer!

Gnun rullar sig i lera för att svalka sig

Gnun äter nästan bara gräs, och den föredrar kort gräs. Den är också beroende av att få tag på vatten varje dag.

Mitt på dagen när det är som varmast ser man dem därför gå till och från vattenhål. De betar mer när det är lite svalare och för att inte bli överhettade i det varma vädret rullar de sig i lera.

Gnuer revirmarkerar med körtlar som luktar tjära

Gnuerna lever i flockar, som antingen är honor och deras kalvar, eller hangrupper. Ensamma hanar som vaktar ett eget revir förekommer också.

De markerar sitt revir genom att gå ner på knä och gnida in marken med doft från doftkörtlar, som sitter strax under ögonen. Runt stora flockar med gnuer kan man känna en doft av tjära - som kommer från körtlarna.

De flesta gnuerna vandrar inte så långt men vissa migrerar, det vill säga vandrar mycket långt mellan olika områden, i jakt på mat och vatten. Då kan man se tusentals gnuer tillsammans!

Det finns olika arter och underarter av gnuer i Afrika. Alla dessa klassas som livskraftiga, även om små lokala grupper kan vara hotade.

Totalt tror man att det finns ungefär en till en och en halv miljon gnuer. Av just arten strimmiga gnuer finns det ungefär 130 000 djur.

Människan har orsakat massdöd av gnuer

Även om gnun räknas som livskraftig idag har människan orsakat massdöd av gnuer vid flera tillfällen. Gnuerna kan vanligen vandra långa sträckor för att få tag på vatten. Men människan har förstört detta vid flera tillfällen – genom att sätta upp staket som avgränsar stora områden.

Det har gjorts av olika anledningar, bland annat för att minska spridning av sjukdomar hos djur. Tyvärr gör det också så att vilda djur som gnuer hindras från sina vanliga vandringar och svälter eller törstar ihjäl.