Besoarantilop

Besoarantilopen håller helst till på den platta slätten där gräset är kort och det inte finns så många växter som skymmer sikten. Det är viktigt för att hinna upptäcka faror i tid.

Besoarantilopen blev ett av världens snabbaste djur – för att överleva

Förr i tiden var den snabba asiatiska geparden ett stort hot mot besoarantilopen! För att hinna undan från den, blev antilopen med tiden därför väldigt snabb, detta kallas för symmetrisk samevolution.

Idag är den asiatiska geparden utrotad i Indien - men besoarantilopen är fortfarande ett av världens snabbaste djur.

Besoarantilopen kan klara sig utan vatten i flera dagar

I vanliga fall dricker besoarantilopen ett par gånger om dagen. Men under torrperioden är det väldigt ont om vatten. Därför kan antilopen faktiskt klara sig utan vatten flera dagar.

Antiloperna är aktiva i gryning och skymning då de betar gräs. Gräset som de föredrar att äta är kort gräs ute på slätten. När de vilar ligger de istället i högt gräs.

Besoarantilopen lever oftast i grupper med honor och deras kalvar. Ibland kan det vara fullvuxna hanar med i grupperna också. Men hanarna kan också leva i grupper med andra hanar eller gå helt ensamma.

Hanarna vilar i dynghögar

Hanarna bildar tillsammans stora dynghögar på slätten – alltså högar av bajs. Det är könsmogna hanar som passerat förbi som tillsammans bidragit till högen. Ibland kan man också se hanarna ligga och vila på dessa högar för att högen ska se större ut.

Besoarantiloperna kan slåss så att hornen går av

Hanarna slåss också med varandra. Då flätar de ihop sina horn och bänder och vrider. Ibland händer det faktiskt att ett horn går av. Det växer aldrig ut igen.

Bara hanarna har horn

Det är lätt att se skillnad på en vuxen hane och hona. När hanen blir könsmogen blir han svartbrun till färgen. Honorna och ungarna är istället ljust brungula. Dessutom är det bara hanarna som har horn! Det är ovanligt bland slidhornsdjur, som är familjen som antiloperna tillhör.

Den mörka färgen hos hanen är kopplad till hormonet testosteron. Hanar får mer testosteron vid parningstid, därför kan de bli ännu mörkare under den tiden.

Både antalet besoarantiloper och området de lever på har minskat drastiskt de senaste 100 åren. Men nyligen så har vissa delar av populationen faktiskt ökat. Det beror främst på att det finns skyddade områden för antiloperna.

Besoarantilopen är skyddad av lag i Indien. Trots det pågår en hel del illegal jakt. Det beror till stor del på att antilopen äter upp grödor som människor odlar.

För några hundra år sedan tror man att det fanns fyra miljoner besoarantiloper. Idag finns det bara ungefär 50 000 kvar.