Alpstenbock

    Capra ibex

    Alpstenbocken kan klättra runt på riktigt branta klippor i Alperna, eftersom de har klövar som fungerar ungefär som sugproppar.

    Livskraftig

    Inte hotad i det vilda i dagsläget

    Alpstenbocken har mjuka och formbara klövar

    Alpstenbocken är en fenomenal klättrare som lever i Alperna. De kan klättra upp till platser som ser omöjliga ut att nå, med hjälp av sina mjuka och formbara klövar.

    Alpstenbocken lever i bergen i Alperna, mellan skogs- och isgränsen, på en höjd av ungefär 3500 meter över havet. Ibland är de även lägre ned i bergen, för att hitta ängar som har gott om mat på sommaren. När de ska vila klättrar de högre upp i bergen.

    Alpstenbocken är en fenomenal klättrare!

    Alpstenbockar ses ofta stå på väldigt smala bergskanter. De kan klättra på platser som ser helt omöjliga ut för oss människor.

    En anledning till att de är så bra på att klättra är att deras klövar är mjuka och formbara! De är hårda runt om kanterna och mjuka i mitten, vilket gör det gör det betydligt lättare för alpstenbocken att klättra upp för mycket branta klippor.

    Hanen väger dubbelt så mycket som honan

    Hanen kan väga ända upp till 120 kg. Det är mer än dubbelt så mycket som honan, vars vikt är omkring 40 kg.

    Både honor och hanar har horn. Honornas är kortare och inte lika kraftiga som hanarnas som är ungefär en meter långa och mycket tunga.

    Alpstenbocken kallas också för ibex.

    Alpstenbocken ansågs vara ett vandrande apotek

    Förr i tiden sågs alpstenbocken som ett vandrande apotek av oss människor. Man använde deras kroppar på flera sätt för att skydda mot sjukdomar. Som tur var kunde arten räddas från utrotning med hjälp av skyddsåtgärder.

    Bockens horn användes till att göra ringar som skulle skydda mot sjukdomar. I alpstensbockens mage bildas ibland något som kallas besoarstenar, som människor trodde hjälpte mot cancer. Det är en blandning av hår, småsten och magsafter.

    Till och med alpstenbockens bajs användes av människor! Det åt man som medicin mot tuberkulos och gikt.

    Som du säkert förstår fungerar inte det här som mediciner. Men eftersom människorna trodde det jagade och dödade man så många djur att de höll på att utrotas. Till sist fanns det färre än femtio alpstenbockar kvar, i norra Italien.

    Italiens kung skyddade alpstenbocken

    I mitten av 1800-talet insåg man att någonting behövde göras för att rädda alpstenbocken! Då anställde kung Viktor Emanuel II av Italien människor som skulle skydda alpstenbocken.

    Det var tur att han gjorde det! Efter det fick alpstenbocken vara ifred och kunde räddas. Djurparker hjälpte också till att rädda arten genom att släppa ut djuren i det vilda igen. De alpstenbockarna har bildat nya kolonier där arten fanns från början: i alpområdena i Italien, Frankrike och Österrike.

    Idag lever en massa alpstenbockar högt uppe i bergen, precis som förr! De trivs bäst på 2 000–4 000 meters höjd i branta berg där de betar gräs och örter.

    Om alpstenbock

    • Klass

      Däggdjur
    • Ordning

      Partåiga hovdjur
    • Familj

      Slidhornsdjur
    • Livsmiljö

      Berg, klippor
    • Levnadssätt

      Flock
    • Föda

      Gräs, örter
    • Mankhöjd

      65–95 cm
    • Vikt (hane)

      100 kg
    • Vikt (hona)

      40 kg
    • Dräktighetstid

      5 månader
    • Antal ungar

      1/kull
    • Livslängd

      12–15 år

    Äventyret väntar 🐘

    Köp biljett!